Förklaring av resultat

Observera att svaren på alla våra tester ges på Engelska.

Introduktion till DNA testprocessen

DNA (deoxiribonukleinsyra) är det genetiska material som finns i cellerna i kroppen. En person får hälften av sitt genetiska material, från den biologiska modern och den andra hälften från den biologiska fadern. DNA kan utvinnas ur några droppar blod eller kindceller. DNA-tester bygger på mycket noggranna analyser av genetiska profiler hos modern, barnet och den påstådda fadern. Denna typ av test, kan avgöra frågor om huruvida föräldraskap föreligger.

Faderskapstest sker via PCR-baserad analys. PCR-analys börjar med en process som förstärker specifika områden i en individs DNA, för vidare undersökning. Dessa speciella områden s.k. genetiska testmarkörer, innehåller delar av DNA som kallas STRs – short tandem repeats (kort, upprepade enheter av DNA). Antalet upprepningar vid varje genetisk lokus (testmarkör) varierar och är ett arv från de biologiska föräldrarna.

Varje person har normalt två genvarianter (alternativa former av DNA som kan ha olika upprepningar), en ärvd från den biologiska modern och en som ärvts från den biologiska fadern. Arvsanlagen som påvisas i en PCR-analys, anges med siffror i rapporten och representerar antalet upptäckta upprepade enheter av DNA. Om samma arvsanlag ärvts från varje förälder, då är bara ett arvsanlag, eller ett nummer noterat på rapporten.

Hur tolkar jag resultatet av ett faderskapstest?

Faderskapstestet skiljer ut genvarianter för mamman (om testad), barn och påstådd fader. När alla tre är testade, kan de arvsanlag som barnet fått från den biologiska fadern bestämmas genom att subtrahera moderns bidrag till barnets DNA. Om den påstådda fadern inte matchar mot barnets DNA vid tre eller flera testmarkörer, utesluts han som den biologiska fadern till barnet.

Samma resultat blir det om bara ett barn och påstådda fader testas och man inte får matchning vid minst tre testmarkörer. När man finner matchning mellan barnet och den påstådda fadern vid alla testmarkörer, finns inga tvivel om faderskap.

Faderskapsindex

Faderskapsindex (Paternity Index PI) är den genetiska sannolikheten som visar ifall den påstådda mannen är biologisk fader till barnet. En PI beräknas för varje DNA lokus (testmarkör) och noteras i rapporten. PI för varje lokus beräknas mot vilken sannolikhet, den påstådda pappan bidrar med full DNA matchning, gentemot en slumpmässigt, oprövad, oberoende människa ur befolkningen. Det kombinerade faderskap (KPI) beräknas genom att multiplicera de enskilda Faderskapsindexet.

Till exempel, om KPI är 100 000, innebär detta att den påstådda fadern som testas är 100 000 gånger mer sannolik som den biologiska fadern till barnet, än en oprövad, oberoende, slumpmässig man ur befolkningen. Om den påstådda fadern är inte matchar vid tre eller flera testmarkörer blir PI vid detta resultat 0 och KPI är även den 0, vilket indikerar att uppgifterna stämmer överens, med undantag då den påstådda mannen är den biologiska fadern.

Ibland visar testresultaten en icke-match för en eller två testmarkör. Detta kan tyda på mutationer (förklaras nedan), det kan också tyda på att en nära biologisk släkting till den påstådda fadern (som en bror, far eller son) kan vara biologisk far till barnet. Ytterligare beräkningar kan göras för att bidra till att lösa denna möjlighet. Det är alltid bäst att ha alla möjliga påstådda fäder testade för att kunna fastställa den verkliga biologiska fadern.

Sannolikhet av faderskap

Sannolikheten för faderskap (uttryckt i procent) beräknas utifrån KPI och indikerar sannolikheten för faderskap baserat på ett fullständigt resultat av DNA-test. För att konvertera KPI till en procentandel använder vi en ”före sannolikhet för faderskap” på 0,5 i beräkningen. Detta ”före sannolikhet” är ett neutralt värde (utan bias) som utgår från; lika sannolikt som inte sannolikt att den påstådda pappan är barnets biologiska far.

Ett DNA-test resultat med 0 % sannolikhet för faderskap innebär att den påstådda fadern är utesluten och inte kan den biologiska fadern. Ett sannolikhetsvärde på 99 % eller mer, innebär att den påstådda pappan troligtvis är den biologiska fadern.

Mutationer

Ibland uppstår det att en påstådd far inte riktigt uppnår gränsvärdet vid en eller två testmarkörer. Sådana resultat kan vara ett resultat av en mutation i DNA.

När detta inträffar kan det vara nödvändigt att utföra ytterligare analyser för att avgöra om den påstådda fadern kan uteslutas eller inte, som den biologiska fadern. Om inte fler testmarkörer efter ytterligare analys utesluter den påstådda fadern, beskrivs mutationshastigheten i Faderskapsindex PI som noteras i rapporten och en KPI, sannolikheten för faderskap beräknas.

Syskonskapsanalys

DNA-test kan även användas för att bestämma sannolikheten för om personer är syskon. DNA från två möjliga syskon jämförs för att avgöra om de har några gemensamma genvarianter. Vid varje DNA-testmarkör kan två personer dela 0, 1 eller 2 genvarianter, oavsett om de två är syskon eller inte.

Alla matchande genvarianter analyseras för att beräkna den statistiska chansen i att personerna i fråga skulle dela DNA om de var syskon, jämfört med chansen om de inte var släkt. Utifrån denna statistiska analys beräknas huruvida två människor är helsyskon eller halvsyskon. Det är viktigt att notera att det inte är möjligt att avgöra med 100 % säkerhet, oavsett om två personer är definitivt syskon.

© 2011 Bernadotte & Falk AB